En del av Mariebergs sågverksamhälle
Nu är Festivalen i gång, kl 18 öppnar portarna och temperaturen på Markusgården (festival-kansli) är hög! Klubb Dioxin kommer inte att live-blogga utan Klubben jobbar för fullt och på kvällarna njuter av musiken.
Igår badades det i spegeldammen norr om Näsåker söder om älven. Det är ett finfint badställe, med ett naturligt vattenfall och varmt vatten! Klubb Dioxin rekomenderar ett bad en solig sommarkväll!
Klubb Dioxin befinner sig i Näsåker och är redo för Urkult. Urkult är en världsmusikfestival som börjar på torsdag. Näsåker ligger upp efter vid Ångermanälven norr om Sollefteå och Klubb Dioxin har hand om festivalkansliet på Markusgården.
Idag måndag morgon börjar byggandet av en informationscentral på Markusgården och sakta men säkert börjar festivalarbetare anlända till Urkult för att möjliggöra en fin festival.
Oavsett om du är nedströms eller uppströms är det liv vid Ångermanälven och just nu börjar det bli mer liv än vanligt i Näsåker. Kom hit!
Idag (lördag den 26/7) har det varit en väldigt varm och härlig dag. I Sörviken var det den årliga aktionen, där den som är motor intresserad kan hitta diverse gräsklippare, röjsågar och andra motordrivna mackapärer. Det är intressant hur många bilar det kan få plats på en så liten yta. Det var mycket folk till en början, men solen gjorde nog sitt så de som stod ut i värmen kunde säkert göra fina fynd.
Istället för att sitta på en aktion i 30 graders värme kan ett svalkande dopp i älven rekommenderas. Många kanske tror att det är rysligt kallt i älvens strömmande vatten, men då det har varit varma dagar ökar även temperaturen i strömmande vatten. Idag hjälpte även vinden till att sakta ner vattnets framfart vilket får vattnet att kännas varmare. En svag varm vind fläktar skönt.
Något som verkligen rekommenderas, för den som är en duktig simmare, är att simma ut till sandbankarna mitt i älven utanför Box-udden och Sandslån. Naturligtvis bör man vara ett par stycken och någon bör också stå på stranden ut i fall att… Känslan av att simma från land över strömfårans djup för att sedan bottna är otrolig. Helt plötsligt har du vattnet vid magen och en bit längre fram når vattnet knappt upp över smalbenen. Tjugo meter ifrån dig passerar en båt fram i maklig takt och du står mitt i älven och vinkar. Det är surrealistiskt.
Klubb Dioxin vill här med deklarera sin kärlek till älvens sandbankar och till vattnets svalkande egenskaper en varm sommar dag!
Nedanför Hammarsbron över Ångermanälven och innan för Box- udden och Sandslån ligger Kungsgårdsfjärden. Precis som på andra ställen antyder namnet Kungsgårdsfjärden att det legat en Kungs gård i närheten, byn där den legat heter givetvis Kungsgården eller i folkmun Kungsgår’n .
Nära Kungsgårdsfjärden ligger Dannero travet och de dagar det är trav transporteras ljudet från deras högtalaranläggning ut över fjärden och älven. Det går inte höra vad som sägs, ljudet har förvrängts när det transporteras över fjärden och det ger en surrealistisk känsla av liv. Det är en av de fina med vatten, att det transporterar ljud. På långa avstånd hörs om någon har för sig något, men utan att avslöja detaljer. Du hör ofta inte vad som sägs eller vad som görs, men du hör att det sägs och görs. Där med transporterar vattnet även tystnad och lugn. När inget hörs så är det lugnt. Ofta om kvällarna, förutom då det är trav, infinner sig ett lugn då folk går in i stugvärmen.
Vem bestämmer vad en by sa heta? En äldre vägskylt, en brandgula med röda streck benämner Rävsön som Räfsön, medan de blå med vita streck benämner byn som Rävsön. Byn själv har satt upp ett postlådshus, ni vet några postlådor på rad under ett tak. Över dessa postlådor står det Räfsön med f. Det är inte djuret Räv som Rävsön syftar på utan begreppet att räfsa, Rävsön uttalas Räfsön oavsett hur det stavas.
Vid Ångermanälvens utlopp ligger Höga Kusten och där, ute vid havet, ligger en halvö kallad Räfsön. I måndagseftermiddags besökte Klubb Dioxin Räfsön. Den stuga som besöktes ligger i utkanten av byn efter den södra vikens strand och har bara en riktigt nära granne. Det finna med denna plats är att det ligger så långt bort från huvudvägen, det är en avskild plats och ett riktigt smultronställe. Denna kväll var två bröder i femtioårsåldern ute och la nät för sik och strömming. När de kom tillbaka var bastun varm, cirka sjuttio grader. Att basta är skönt mycket skönt och att svalka sig i havet, cirka femton grader, är uppfriskande. Efter bastun är det skönt att gå in i stugan och avsluta dagen med en fika.
Stugan är som tagen ur Twin Peaks. Ni som sett förstår, ni som inte sett bör se serien. Det är en trästuga med riktigt välarbetade trädetaljer. Lampskärmar i näver och lampskärmar i rutigt tyg uppsatta på en kvist, en rejäl träsoffa med grön-vit-ruttigt mönster och andra Twin Peaks kitschiga detaljer. Det som saknas är röda gardiner, en FBI-agent och en död ”high school”-flicka. Det är som att tiden stått stilla och stugan passar utmärkt för en Twin Peaks spinoff-serie.
Tillsist om någon undrar om bröderna fick någon fisk i näten så är svaret ja, men det var då ingen stor fångst.
Efter en tid har byggnader och områden slitits och behöver putsas upp. En del verksamheter flyttar, en del renoveras och andra bygger nytt. I Marieberg har arbetarkasernerna renoverats med hjälp av EU-pengar och annat stöd. Privatpersoner får fundera en extra gång innan de renoverar. Ibland är det billigare att bygga nytt. Vissa hus kan stå några år till innan naturen helt bryter ner dem.
Klubb Dioxin har hjälpt till att röja lite sly. Inne i slyn växte det rö’vinbärsbuskar. Slyn äter sig närmare husens trädgårdar, tillslut kan en bit av en tomt vara igenväxt. Att röja lite försiktigt och vara noga med vad som mejas ner, kan liknas vid en renovering. Fast istället för att byta plankor och bräder på ett hus, tas formerna av en bortglömd trådgård fram.
Mellan Sörviken och Marieberg finns det en liten väg, längs med den vägen har det tidigare funnits en Herrgård med tillhörande båthus och bodar. Husets mur finns fortfarande kvar och även vattenkällan går att finna. Där har skog och trädgård förenas. Efter den vägen, vid vattnet, bor en bäver familj. Nu när människan försvunnit är det bävrarna som röjer. De är nu dem som håller ställningarna, de öppnar upp och bygger vidare på sin hydda. Ungarna flyttar och bygger nytt längs älven…
När någon flyttar är det fint om det finns någon som tar över med nya starka tag. Och ni ska bara veta hur starka tag bävrar har.
Mitten av juli har passerat lika så halva sommaren. Det är svårt att greppa tid, tidsuppfattningen skiftar beroende på vad som händer och görs. Vissa dagar är långa, andra är korta…
”And now Im in the hood
And things are like they should
If only I could
If I could bring you to my hood”
Ur My Hood av TTA (the Tough Alliance)
Det finns en känsla eller något som denna låt fångar väldigt målande. Lyssna på ett smak prov här!
Kom hit till Ådalen! Lek! För nu är Klubb Dioxin på plats och löper sol och badar utmed älvens stränder! Hugg ved till brasan! Ta med mat och dryck! Köp ett hus, anlägg en brygga och njut! Eller nå’ sånt!
Klubb dioxin: Undrar…
I brevlådan damp det här om dagen ner ett flygblad från Köja-Marieberg Lokalhistoriska Förening. De har aktivitetsdag på lördag den 5:e juli kl 12-15, det ska fejas på kulturreservatet i Marieberg vid kasernen Norden. Kl 19 är det sedan pubkväll på Grönvalls.
Det intressantaste i flygbladet var en parantes under beskrivningen av de olika aktiviteterna: ”(OBS! Ta med arbetshandskar och ev. röjsåg och ev. egen deg)”
”ev. egen deg” Kryptiskt, men den lokalhistoriska föreningen verkar bedriva någon form av maffiaverksamhet. Vad behövs annars arbetshandskar, röjsåg och deg till om det inte är något skumt på gång. Kanske kommer någon på lördag säga: Har du med dig någon deg? eller Var ska vi gräva ner degen? eller Om du inte ger mig din deg, får du smaka på min röjsåg!
Det är nog tur att alla har med sig arbetshandskar, för deg kan brännas snabbt och då blir det hett.
Dessutom ska de koka rödfärg på gammalt sätt. Och vad menas med det?
